En väldigt fin hälsning

Jag berättade ju att vi satte ett hänglås på Brooklyn Bridge. Bara där kände jag ju att lyckan var total. Jag var liksom ”hemma”.

Men så ikväll. När jag sitter och småsover med datorn i knät så blippar det till i maillådan. Där i ligger en hälsning från nätvännen Lena som befinner sig i New York just precis nu. Och tror ni inte att denna härliga människa har letat upp vårt lås och dessutom sett att det fått sällskap. Så mitt i mitt halvsovande surfande så får jag en bild på vårt lås där jag kan se de två grannarna. (Gud vad jag vill veta vilka detta är som satt dit dem! Vad har de för historia? Var bor de? Hur ser de ut?)

(Foto: Lena – Krumilurbloggen.)

Jag fattar inte hur otroligt nätet är och hur sanslöst härliga människor det finns som man kan träffa på i livet på grund av nätet.

Tack Lena!

Och åter igen blir jag förvånad över att det jag skriver och visar här på bloggen når andra människor. Jag ser det ju bara i min egen dator. Läser verkligen andra detta?
Tänker på vad min kompis A sa en gång när hon var här. Hon var då typ 5 år och jag ville fråga vad hennes kusiner heter. Så jag visade hennes mosters (mindes inte namnet på mostern heller just i den sekunden) blogg i datorn och sa ”Vad heter barnen som hon är mamma till?” och då utbrister det lilla livet ”Va? Har du också det där i din dator? Det har mamma också!!”.

Ja, lite så känner jag också.

Kan ni verkligen läsa detta? Har ni min blogg i era datorer också?

Och kan Lena verkligen kolla in detta borta i fabbostaden NY?

Otroligt.

Annonser

5 thoughts on “En väldigt fin hälsning

  1. Din blogg finns inte bara i datorn utan i telefonen också. Måste ju kunna se vad du skriver eftersom du är en av mina favoritbloggare.

  2. Precis så där känner jag också. Trots att folk kommenterar och skriver gulliga kommentarer så fattar jag inte EGENTLIGEN hur det går till. Att det är x antal personer som sitter hemma vid sina datorer (i olika delar av världen dessutom!) och läser det jag har skrivit, tittar på mina bilder. Fattar det inte. 🙂

    Häftigt med hänglåset. Att det kommer hänga där i en evighet och att andra människor kommer se det och att ni kan besöka låset igen om ni återvänder en dag. Kul att Krumilur-Lena letade upp låset, vilken stjärna hon är!!

  3. Ja, vi är nog många som ser din blogg och det är verkligen mysigt att läsa det du skriver! Tack för att du delar med dig av dina härliga tankar 🙂

    Anna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s