Om jag vore någon annan

Jag går omkring här i livet och är ganska nöjd med mig själv. Jag tycker att jag kan vara ganska trevlig, jag är duktig på mitt jobb, jag är en snäll kompis (för det mesta), är rätt skaplig på att ordna bjudningar och kan sticka och virka så det räcker för husbehov. Jag är ovanpå detta en rätt sympatisk fru.

Men så finns det vissa saker som jag inte är. Som jag önskar att jag vore. Och dessa saker funderar jag ofta på. Mest undrar jag över varför jag inte är duktig på det. Är det för att försöker för dåligt. För att jag egentligen inte anstränger mig. Eller är det för att jag vill mer än jag klarar? Att jag kanske faktiskt inte har talang? Men om man är talanglös (delvis) på något så kan man väl ändå bli bra om man anstränger sig? Det är väl i alla fall aldrig helt kört om viljan finns? Eller?

Det där kan jag fundera mycket över.

Jag önskar ju till exempel att jag hade gröna fingrar. Att jag kunde hålla liv i en äkta växt. Inte en av plast eller tyg utan en som faktiskt lever. Och att jag kunde hålla den levande ett tag. Inte bara över helgen.

Jag har verkligen försökt. Kanske inte på länge, men försökt har jag. Mången gång. Och nu när våren kommer och man är innehavare av en liten plätt, så känns som det som att man måste ta hand om den där plätten. Och odla något. Antingen något som är vackert eller något som går att äta. Eller båda delarna.

Vi tog bort en rabatt för några somrar sen. La täckduk och sten (grus-sten) över och gjorde hål för två stycken lavendelbuskar (heter det buske?) och en klättrande sak som jag aldrig minns namnet på. Det tog inte många månader innan lavendelbuskarna stendog. (Ja, de var perenna). Den andra växten, den som klättrar, lever och blommar men är skitful.

Nu orkar jag inte göra om i det där landet. Egentligen skulle vi behöva ta bort alltihop bara för de där jädra döda lavendelbuskarnas skull. Men jag har ingen lust. Och vill inte lägga mer pengar på en rabatt som jag lagt ner en förmögenhet på genom åren men liksom inte gjort mig lyckligare för det.

Men, nu fick jag se något. Rostiga hinkar på Granit. Såna kan jag köpa och fylla med jord och stoppa ner något i. Och dem kan jag ställa ovanpå de döda lavendelgrejerna. Som jag då har klippt ner till nästan obefintlighet.

Det blir lite konstgjord andning kan man säga. Men så får det vara ibland.

Om jag hade varit någon annan hade jag haft det såhär. Men nu är det inte så.

När jag ändå var inne på Granits hemsida hittade jag en annan sak som jag tror att jag måste ha. En sån här.

Och ja just det! Ni undrar säkert hur det gick med mitt miniväxthus. Ja, det vill jag helst inte prata om. Känsligt ämne. Men ni kan få se en bild som säger mer än tusen ord.

Annonser

One thought on “Om jag vore någon annan

  1. Det låter som en utmärkt idé, köp krukorna o sätt nägot tåligt i. Jag tror ju att man kan få mer gröna fingrar. Att man liksom kan öva upp sig, det har jag lyckats med. Men det kräver tid o det kräver att man handlar hos en bra handelsträdgård och får bra hjälp där. För det finns växter o det finns växter.

    Men sen tänker jag också på att alla kan inte vara bra på allt. Jag kan inte rita, virka, sticka, sjunga osv. Hur gärna jag än skulle vilja, så är det inte något jag kan.

    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s