När helvetet ringer på dörren

I onsdags kväll ringde telefonen. Eller jag blev uppmanad att ringa upp. Jag ringde upp och fick sen sätta mig ner. Det tråkigaste beskedet av dem alla väntade mig i luren.

Jag fick luta mig mot bordet och hålla fast telefonen mellan armen och bordet för jag orkade inte hålla upp luren annars.

Jag vill inte precis prata om det. Jag vill inte vräka ut det över nätet.

Jag vill bara säga att ibland vänds världen upp och ner. Och jag har ingen aning om hur jag ska kunna leva vidare i mitt liv utan att varje dag känna en så otroligt bitterhet att jag kommer att må illa av det. Jag kommer förmodligen att vara lite spyfärdig i resten av mitt liv.

Ibland är världen otroligt grym.

Jag har svårt att tackla och acceptera det.

Annonser

12 thoughts on “När helvetet ringer på dörren

  1. åh nej. vi finns här när du är redo. redo för nonsens som rensar hjärnan eller för djupaste allvar. när du är redo är vi här.
    kram

  2. Jag vet inte exakt vad det var för besked du har fått, men för två år sedan fick jag ett telefonsamtal som vände upp och ner på resten av mitt liv. Någonting hände som jag aldrig mera kan komma ifrån hur gärna jag än skulle vilja. Jag skickar en kram och jag tänker på dig även om vi aldrig träffats personligen och jag hoppas innerligt att ditt helvete inte är i närheten av mitt…

  3. Åh, Susanne, sådant ska ingen någonsin behöva få uppleva! 😦 Livet är så fruktansvärt orättvist emellanåt, att det inte är sant! Jag vet givetvis inte vad som hänt, men förstår ju graden av det hela på din beskrivning och det räcker. Nu förefaller våra problem här hemma (att ingen från min mans sida kommer på vårt bröllop (inte pga att de inte gillar att vi gifter oss, utan för att ingen av dem kan behaga dyka upp just den lördagen) ) som en världslig sak. Jag sänder dig så mycket styrke-energi jag bara kan och känner full empati för det du helt orättvist måste leva med. Jag önskar verkligen av hela mitt hjärta att jag kunde göra något för att förändra din situation!
    Många varmar kramar från Rebecca

  4. Det låter inte alls bra. Jag vet inte vad jag ska skriva, men jag skickar massor av styrkekramar och hoppas att allt löser sig till slut – oavsett vad det är som har hänt ❤️
    Omtanke genom cyberspace kommer här – svisch!

  5. Ibland är livet så orättvist och det känns som man får mer än vad man orkar med. Bli inte ledsen – bli arg! Använd ilskan till att göra något åt situationen, om det går. Visa att du inte ger upp. Visa att du finns där för den som har det svårt och ta själv emot stöd när det behövs. Jag hoppas att allt ordnar sig!

    Många kramar//Vic

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s