Sagan om Barbro

Jag ställde en fråga för ett tag sen. Här i bloggen. Och jag fick ett så fint svar. Att en vän saknar en vän att ta med sig på resor. Och på kontor.

Den där vännen som jag har har nu fått en Barbro. Vi hade date med två vänner i helgen. Som vi tycker är alldeles förträffliga. Vi hade det så bra och vi skrattade så mycket att jag fick ont i huvudet. Man gör så när man träffar dem. Dem som vi kallar Bullerbybarnen. För att de heter så. Eller i alla fall som två av dem.

Fint.

Det är ingen i Bullerbyn som heter Barbro vad jag vet.

Men det heter den nya kompisen i alla fall. Inte vet jag varför. Men så är det.

Säg hej till Barbro.

Och tack ni fina Bullerbybarn som gav oss så otroligt mycket ny energi.

Vill man göra en egen Barbro, som kanske får heta Torgny, eller Bernst, då finns det mönster här.

1 tanke på “Sagan om Barbro

  1. Så himla fin!
    Ger mig inte på något sånthär än… Självförtroendet räcker inte ens för att titta på länken. Men lussebullar är ju också en utmaning.

Lämna en kommentar