En solig och lite kall torsdag i maj

Solen skiner ute och jag sket i jackan i morse. (Ja, det där får ni tolka som ni vill.). Det straffade sig när jag kom till bilen och det stod att det var fyra grader ute. Det var nästan frost på rutan. Där satt jag i sandaler och korta sommarbyxor. Fast temperaturen lika väl kunde menat att det var december.

Det är rörigt nu i livet. I själen är det ganska lugnt och så, men i omgivningen är det stökigt. Det mesta ligger i kartonger och det är svårt att hitta på något att göra hemma. Jag har liksom inga grejer att fixa med. Men det kommer ju att gå över. I juni. För då tar vi grejerna under armen och flyttar. Ja, det ska bli så härligt. Men också lite läskigt.

Igår var vi på möte. De som bygger huset var där, de som drar elen, de som ordnar med kablar, de som… ja… de som fixar. Och så alla som ska bo där. Ja, nästan alla faktiskt. Alla våra nya grannar satt där och drack kaffe och åt prinsesstårta. En del såg gulliga ut. En del verkade roliga. En del såg skitsura ut. En del verkade nervösa. Själv retade jag mig mest på en som pratade och var lite dryg. Och undrade vem som var min kompis kompis. Som jag hört ska bo i samma hus. Och så tänkte jag på detta. Och på om jag kanske måste skriva en ny julkalender nu. När det dra ihop sig.

Tanken om att ta med så lite som möjligt till nya hemmet funkar ganska bra. Men så lite som möjligt kan vara ganska mycket. Men jag vågar inte tänka på hur mycket vi skänkt, sålt och slängt. Ett helt hem kanske. Kanske kunde någon ha använt detta och byggt ett helt hem. Om den bara köpt till en stekpanna. Och en vit bh.

Den 31 maj ska vi få komma in i vårt hem första gången. På en liten visning. Ingen har bott där förut. Vi blir först. Och jag tänker att det verkligen känns viktigt att vi får bra vibbar när vi kliver in. Det blir som en blinddate. Fast vi kan inte bara dra om vi dissar vår date. Inte direkt i alla fall. Fast det är förstås inte tills döden skiljer oss åt som gäller. Inte mellan oss och hemmet i alla fall. Tack och lov.

Jag tänker ta med ungefär fyra blommor till nya stället. Jag har inte så många fler. Men den här lever och frodas och mina elefantöron slår just nu rekord. Från att se ut såhär i mars, har den nu helt gått bananas och håller på att växa ur huset. Det största bladet känns som en LP-skiva.

De fick rusånga av gödning och ny jord. Och kanske även lite sol. Vem får inte det.

Annars kan jag berätta att jag har klippt mig idag. För sista gången hos min frissa som klippt mitt hår i 16 år. Nu tänker hon ägna sig åt pension. Och jag är frisörlös. Och vilsen.

Och i morgon ska vi på after work. Och fira att vi har fått ha en fantastisk tjej hos oss i tre år. Som inte fick vara kvar på grund av vikariat. Men nu har hon fått ett nytt jobb och världen ler mot henne. Men hos oss kommer det att vara dåligt väder en lång tid framöver. Som att solen går i moln. Människor borde inte få försvinna ur ens synfält. Jag säger blä till avsked. Avsked kan ta sig någonstans.

Fast jag kanske bakar frallor i helgen. Som jag gjorde förra helgen. För nybakade varma frallor en lördagsmorgon kan få en molnig himmel lite klarare.

Om man vill baka såna här frallor kan man lära sig det här.

Annars så ska jag nu sätta mig i en fåtölj. Nästan det enda som finns kvar att sitta i. Förutom toaletterna och köksstolarna. Där ska jag sitta och kolla på Ove en stund. Det ska bli spännande.

Spännande är det också att se vad folk söker efter när de hittar hit. Juliga strumpor liksom. Jag blir rörd.

Och ni som flyttat nyligen… kan ni påstå att det varit lite psykiskt påfrestande? Att det liksom rivit upp och vänt lite på saker? Jag vet inte om det beror på saker jag hittat i lådor och skåp som påmint mig om förr i världen, eller om det beror på uppbrottet. Men svårt att lämna kommer det inte att bli.

Tror jag inte i alla fall.

Men vad vet jag?

2 thoughts on “En solig och lite kall torsdag i maj

  1. Åh julkalender det vore nåt det ! 💕

    Vilka fina ord om din kollega. Jag som själv varit vikarie skulle bli otroligt rörd om nån sa att det blir ”dåligt väder” nu när du slutar. Heja er och er AW.

    Flytta är alltid lite ångestladdat. Dels att rota fram gamla grejer. Och när man kommer till nya stället så kanske man känner ”-öhhh jaha..?” första timmarna. Men när du sitter på balkongen sen blir det bra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s