Söndag

Jag tyckte ju inte att det var så jobbigt att börja jobba efter semestern. Det gick bra. Jag hade ingen direkt ångest. Knappt någon alls. Men jag satt och sa till någon i telefonen i veckan att jag är rädd att ångesten kommer över mig ändå. När jag inte är beredd.

Och den kom nog lite i dag.

Men jag vet inte riktigt vad ångesten beror på. Om det är att jag har haft en så bra helg och att den nu är slut, eller om det är för att vi sa både hej och hej då till långvägt resta vänner idag. Eller om det är semestern som är slut.

Jag tror mer på de två första alternativen. Och allra mest på det i mitten.

Igår hade vi besök av vänsläktingar. De bjöds på lunch (pasta med köttbullar i tomatsås) och focaccia.

Efter maten åkte vi på utflykt till vårt nya fabbo-ställe Två röda hus. Som jag skrivit om förut. Ännu trevligare den här gången än den förra eftersom vi den här gången stannade och fikade. Och hade sällskap med oss.

En jättetrevlig dag med många gapskratt. Tack L, T och F! Kom snart tillbaka!

Idag hade vi varit på en annan utflykt. Träffat våra kära vänner från Sundsvall. De är på Öland på semester just nu och till Öland har vi inte så långt. Ännu närmare till Kalmar. Så vi stämde träff på Kullzénska Caféet klockan 12.00. Värsta lyxen.

Vi var tidiga så vi satte oss och väntade på en bänk. Och skylten ovanför våra huvuden förklarade precis känslan av att sitta och vänta på några som man har längtat ihjäl sig efter.

Väl inne så smaskade vi i oss en massa gott och gav varandra presenter. Man får ju en lyckochock av blotta tanken på detta.

Vi tog sen en promenad på stan och shopade lite livsviktiga saker på TGR (eller heter det Flying Tiger?) och Åhléns. Jag hade ett presentkort från Åhléns som brände i fickan. Köpte mig en bok jag länge velat ha.

Det var sen en i vår trevliga grupp som ville till en affär i Giraffen. Så vi drog dit. Men där var vi tvungna att fika lite innan vi handlade. Inget konstigt med det.

Min man och jag säger alltid att vi typ aldrig går på café. Men den här helgen har vi gjort det tre gånger på två dagar. Så säg inte att vi är dåliga på att fika.

Ja, och eftersom vi inte har semester så var vi sen tvungna att åka hem. Medan fina familjen fortsatte sitt semesterfirande.

Och det var sen i bilen på väg hem som den där ångesten kom över mig.

Separationsångesten.

För det är vad de handlar om. Jag klarar inte separationer. Det är min sämsta gren. Bryter liksom ihop inuti. Höll låda i bilen hela vägen hem. Två timmar och tjugo minuter. Om hur jag vill leva mitt liv och vad jag inte tänker ägna mig mer åt.

Det var en intressant utläggning. Jag sa en del grejer som jag reagerade på. Som överraskade.

När jag kom hem satte jag in en av presenterna jag fick i en ram som jag köpte i Kalmar.

Blänket i glaset bjuder jag på.

Fokuset hamnade på elefanten istället för tavlan.

Men hellre fel fokus i kameran än i livet.

One thought on “Söndag

  1. Fy farao vilken fin dag. En ”mormorsfrömfångare” och fika på stan💕 Jag var tyst hela vägen över Ölandsbron. Sen tog jag ett glas rosé för att komma i fas.

    Kram o lycka från Öland

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s