Söndag

I hela mitt liv har jag haft svårt för söndagar. Dumt. För söndagar är i min värld en ledig dag. Utan måsten och åtaganden. 

Jag har alltid varit lite låg på söndagar. Tyckt att festen är över och nu är det slut på vilan och friheten. 

Till detta hör att jag tycker om mitt jobb. Det har inte alltid varit så. Jag har jobbat på en del ställen som inte har rockat så fett. Om man säger så. Men nu trivs jag. Jag gillar mina kollegor. Jag trivs. 

Men lördag är bättre. Och söndag är snart måndag. 

Så istället för att njuta av söndagar tänker och känner jag att festen är slut. Och nu är det måndag. Trots att söndagen är en egen dag. Som är ledig. 

Hur känner du för söndagar? Om du känner som jag, hur försöker du göra det bättre? 

Jag försöker inte ens göra det bättre. Men jag borde börja. 

För offerkofta varje söndag är lite sunkigt. Och stickigt. 

Annonser

One thought on “Söndag

  1. Jo men jag är ofta lik dig där. Sådär låg o deppig. Inte alltid hela söndagen, men efter lunch kryper det liksom fram. Jättedumt.
    Om vi hittar på något är det lättare att glömma av det, men söndag eftermiddag är det väldigt sällan som det händer spännande saker hemma på min gata i stan.
    Jag försöker skärpa till mig för annars kunde jag ju lika gärna jobba…
    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s