Man behöver bara vänta lite

Jag vet vet att jag sagt det förut. Men det tål att upprepas. För min egen skull. 

Du vet när allt känns lite hopplöst och man inte vet vilket håll man ska åt. När man känner att man aldrig någonsin kommer att se eller känna en riktning igen. Och man tänker att man lika väl kan lägga sig platt och stirra rakt upp resten av livet. 

Inget allvarligt, men lite hopplöst. Och lite kört. Och som att jaha ja, jag kommer ingen vart. Det är här jag förblir nu. Okej då. Inte bra alls. Men okej då. 

Då ska man bara ligga kvar. Stirra rakt upp. Eller blunda. Och det kommer att bara tråkigt. Tjatigt. Och kännas lite meningslöst. 

Men rätt som det är slår blixten ner. När man minst anar det.  

Och man fattar precis vart man ska. 

Sen är det bara att sätta igång. 

Och undra hur man kunde vara så korkad och inte fatta detta smarta redan från början. 

Igår var det min man som kom på det smarta. Som jag borde tänkt ut för länge sen. 

Men ibland behöver man hjälp på traven. Om hjärnan går för trögt. 

Eller om man bara inte är tillräckligt mogen ännu. 

Så kan det också vara.

Man måste mogna. 

Och vänta. 

Så kommer det till en. 

Trevlig lördag. Till dig. Och dig och dig och dig. Och dig. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s