En timme och 29 minuter

Igår var det en så otroligt spännande dag.

Det började med att jag fick ringa IKEAs Kundservice. Vi köpte möbler i fredags som vi behöver få hemkörda. På grund av avsaknad av både krok och släp. Vi uppgav telefonnummer för avisering och när vi kom hem och läste bekräftelsen såg vi att det enda numret som stod där var det numret vi ville ta bort. Vårt fasta hemnummer som vi sa upp för snart tio år sen.

Jag testade först med deras chat. Det var 20 minuter kö till den. Jag väntade. Och väntade. Och när jag till slut kom fram fick jag veta att jag måste ringa istället.

Så jag ringde.

Jag fick höra att det var 98 personer före mig i kön.

98.

Det tog en timme och 29 minuter innan jag fick prata med en trött kille som sa att nått blivit fel. Vi hade absolut två mobilnummer inlagda för aviseringen.

På en timme och tjugonio minuter hann jag spela tre parti Yatzy, klämma i mig en halv flaska bubbel och få storstryk i luffarschack.

Jag hann också få min yatzy struken för att jag inte lyckades få just den. ”Vem får ens yatzy i treor?” sa jag efter ett tappert försök. Fem minuter senare fick jag det ändå. Fem stycken fina treor på två slag när jag skulle ha treor där uppe, du vet.

Jag blev uppringd av en telefonsvarare från IKEA sen. Där jag skulle betygsätta min upplevelse. Vad tyckte jag till exempel om väntetiden?

Jag var lite missnöjd i mina betyg. Lite sur sådär. Och lite trött på att kundservice-killen lät trött när jag hade väntat i en och en halv timme. Men han kanske blev putt för att han inte också fick prosecco. Vad vet jag.

En fråga löd ”Hur troligt är det att du kommer att handla på IKEA någon mer gång?”.

Vem är ens den svensk som säger att den aldrig mer kommer att handla på IKEA? Finns den ens? Är inte det lika troligt som att man skulle få typ yatzy i treor?

På kvällen gick vi till stadens italienare för att hämta med oss mat hem. Men kväll är tydligen lite olika tid på dygnet för olika människor. Vi var typ de första gästerna och vi hade restaurangen för oss själva. Så vi åt där. Och som vi åt sen då. En oxfilépasta som fick mig att vilja skrika rakt ut. Håll käften-gott.

Mätta som vrak promenerade vi hem i det fuktiga vädret och tog en extra sväng in på Konsum för att köpa champinjoner. När vi kom hem tittade jag mig i spegeln och såg att min frisyr blivit så ful av fuktvädret att jag ville spola ner mig själv i toan.

Jag deppade en del under dagen också. För att jag blivit blåst på mitt livs musikupplevelse. Skulle igår varit en av 50 personer som skulle tittat på Carolas julshow. Men vad gör det egentligen? Istället blev jag ju en av 99 personer som väntade i en telefonkö.

Vad har jag för krav på livet egentligen? Borde jag sänka dem lite kanske?

Blossas årgångsglögg fick jag i mig igår också. Årets version smakade som en tvål från Rituals. Happy Buddha närmare bestämt. Min favoritdoft ändå.

Konstigt ändå. Buddha kommer väl inte från Marrakesh?

När dagen var slut gick jag och la mig och sov och drömde att jag hade så långa bröst att jag trampade på dem när jag gick.

Vilken dag alltså.

Tio av tio.

1 tanke på “En timme och 29 minuter

  1. Haha! Du är så bra!

    Ikea alltså… inte på min topplista efter alla struliga köp o leveranser. Jag har också fel nummer o det går inte att ändra… Sen kommer jag såklart handla där igen. Men det kommer att dröja…

    Jag hoppas att du någon dag får en ny Carola-chans!
    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s