Old Delhi!

Ja, det är ju inte som att det är just jag som släpper nyheten. Men nu vet vi vad Blossa 17 smakar och hur flaskan ser ut.

Jag kan inte säga att jag svimmar av entusiasm när jag läser att smakerna är mango, spiskummin och chili. Men jag gillar ändå smakerna och jag tycker att flaskan är supersnygg. Dock är den gula bilden (den jag visar överst) inte alls någon favorit för mig. Lite väl mycket. Lite för lite jul.

Eller behöver jag bara vänja mig?

Hur som helst så vill jag inte vara avig. Så jag kommer förstås att beställa 3-4 flaskor som vanligt. En att dricka upp, en att ge bort, en att spara och en att ha. Ifall något inträffar. Det är så jag jobbar. Och därför har jag också ett bibliotek av föredettingar i skåpet här hemma.

Men precis som förra året väljer jag att säga att jag fortsätter att favorisera saffransglöggen från 2010 och dalahästen 2013.

Tack alla som hört av sig idag. Det är nästan fler som hör av sig till mig när årets smak avslöjas, än som hör av sig på min födelsedag. Och det tycker jag är toppen!

Och är inte detta årets första jultecken så säg.

Annonser

Den andra dagen

Idag firar vi annandag och livet går fortfarande i slow motion. Vi får hit svärmor (min)på fika idag och det ska bli trevligt.

Ville mest kika in för att visa den goda lökpajen vi bjöd gästerna på på julafton. Jag tyckte att den var god, men framför allt gav den mig inspiration att testa igen med lite andra grejer på. För detta kan utvecklas. Säkert har många redan gjort detta, men det är en ny grej för mig. Och jag kommer absolut att fortsätta. Smart, snabb bjudgrej om man vill ha något gott till förrätt eller som ett lite matigare tilltugg till drinken.

Smördegspaj med karamelliserad lök

Tyvärr fick jag inte till den fina bruna färgen på löken som jag hade önskat, men det blev väldigt gott ändå.

Jag tar mig friheten att bara klistra in receptet här. Jag har hittat det i Coops Tidning, Mersmak nr 11 2016.

Efter lökpajen bjöd vi på Ernsts pepparkakor. En favorit jag har gjort förut.

Njut av den sista jultiden. Och sörj inte att julen är slut. Ty nu börjar något nytt.

Juldagen

Jaha.

Så var julafton över för i år.

Det är ingen hemlighet att jag gillar adventshelgerna bättre än själva julafton. Jag vet inte varför det är så, men det har nog något med förväntningarna att göra. Jag tycker ofta att dagen före är bättre än själv dagen.

Dagen före är allting möjligt.

Det var en fin julafton igår med lite gäster och med god mat och julklappslek. Glögg med tilltugg på inglasade balkongen och ljus och babbel. Trevligt.

Men när gästerna åkt hem var orken slut och det tycker jag var tråkigt. Man tänker sitta uppe länge men det blir snarare somna i en fåtölj.

Idag är det en ny dag. Juldagen. Den är långsam, lite solig och härlig. Mysbralla på och ett spontant litet besök (litet i antal, stort i betydelse) ikväll. Det blir toppen att få bjuda på all den julmat som vi fick över igår. Gästen är ombedd att komma vrålhungrig.

Jag hade ätit tre julbord i år innan julen ens kommit. Ett när vi firade bröllopsdag, ett på IKEA och ett på herrgård. Kanske gjorde detta att jag inte var så sugen på sill, korvar, Jansson och sillsallad som jag brukar vara på julen. För när maten väl var klar igår så var jag inte så hungrig. Men inuti mig så har jag också en stark känsla av att julen börjar bli lite omodern.

Inte så att jag tycker att vi ska sluta fira jul, för det vill jag verkligen inte. Men det här med all mat och alla paket och sånt… det känns omodernt. Idag när många av oss kan köpa i stort sett vilken mat vi vill och hur mycket vi vill, alla dagar på året, så känns det ju inte så lyxigt längre med detta berg av mat som ett julbord innebär. Och jag hör många som säger, barn och vuxna, att det nu för tiden är så svårt att komma på vad man önskar sig. För vi har ju redan allt.

Ja, just precis så. Därför tycker jag att julen känns omodern. Inte julen i sig förstås, men mer hur vi firar den.

Nästa år blir det inget julbord hemma hos oss. I så fall tre rätters. Eller nått liknande.

När gästerna anlände igår lagade vi något som vi var sugna på att testa. Det hade inte med julen att göra alls. Vi var bara sugna på att prova.

Jag berättar mer om detta i ett annat inlägg.

Nu ska jag hasa runt och dra benen efter mig en stund.

God fortsättning på julen.

Ge bort något omtänksamt

Jag vill inte ta glädjen ifrån någon. Jag vill att alla ska få njuta av julen. Alla som vill fira den alltså. De som inte vill fira jul hoppas jag njuter av att just låta bli. Av vilken anledning det än må vara.

Men vi måste skänka en tanke till dem som inte har kylen full med sylta och sill. Och som aldrig sett en julklapp.

Vi ägnar en tanke och hjälper till så gott vi kan tycker jag. Det hör till. Så gör man.

Allra helst i jultider.

Och är du som jag, ute i sista sekunden i år, så kommer här några finfina tips på julklappar. Jag vet precis vilket av detta jag kommer att ge bort.

Må du få julfrid. Och knäck.

Nu njuter vi. Okej?

Ha en förträfflig dan före dopparedan.

 

Flyktingpaket via Unicef.
Vaccinpaket via Unicef.
Kycklingar via Läkarmissionen.
Fotboll och hopprep via Barnmissionen.

Armband från Childhood
Ingenting från Rädda Barnen
Klistermärken från Amnesty
Almanacka från Wold Animal Protection
Armband från Plan

Julig krans

För ett litet tag sen vad jag och en kollega på IKEA efter jobbet och åt julbord och handlade lite livsviktiga saker såsom ljus och servetter. Jag tänkte även kolla om jag hittade något tyg som jag kunde sy en fin julduk av till köket.

Det gjorde jag.

Och det var dessutom halva priset på det.

Så jag köpte tre meter och blev lycklig.

Tyget heter VINTER 2016 och var inte ens dyrt när man fick betala fullt pris.

Duken till köksbordet blev superfin och jag fick en bit tyg över. Som jag var tvungen (?) att göra något med.

Så jag gjorde en krans.

Detta kan ha varit en av de enklaste grejerna jag pysslat ihop. Men jag är otroligt nöjd med resultatet. Ett tag undrade jag vad jag höll på med och hånskrattade elakt åt mig själv och mina konstiga idéer. Men sen blev jag nöjd.

Och nu hänger den på ytterdörren för allmän beskådan.

Kom och titta på min krans allihop. Den tål att tittas på!

Till kransen har jag använt:

  • En bit tyg
  • En stålring gjord av en trådgalge jag fick från kemtvätten
  • Eltejp att tejpa ihop ringen med så att den inte fälls ut och blir en lång pinne bara
  • Små julgranskulor
  • En bit grön filt
  • Ett snöre att hänga upp kransen i

Jag klippte långa remsor av tyget. Cirkus 12-15 cm långa och 2-3 cm breda. Sen rundade jag av hörnen av remsorna. Så att de såg ut som… plåster.
Ja, och sen knöt jag dem på ringen bara. Lätt som en plätt.

Klipp några provremsor för att se hur långa remsor du behöver för att kunna knyta runt ringen. Beror på hur tjock tyget är, hur man vill att det ska se ut och hur svårt man tycker att det är att knyta pilliga knutar.

Ja, och sen hängde jag några kulor i en tråd, klippte till några gröna blad av filt och hängde på runt kulorna. Och så knöt jag fast ringen i snöret och hängde upp.

Ja, jag är nöjd i alla fall. Det är huvudsaken.

Magisk julodling

För ett tag sen fick jag se en kul grej på Insta. Det var kontot @tipsochtrix_ (Finns även på nätet) som tipsade om en magisk sak man kan ge bort i present.

Man behöver magisk jord, ett magiskt frö och ett glas.

Mottagaren häller jorden i ett glas, planterar fröet och väntar. En dag eller en vecka. Kan vara lite olika. Och plötsligt växer det upp en chokladtomte. Som från ingenstans.

Eller vad skriver jag nu? Från fröet menar jag!

Den magiska jorden bestod i mitt fall av socker, strössel och paljetter. Fröet är en smarties som jag stoppade i en förpackning som jag fått plasthandskar i när jag köpt hårfärg. Tomtarna gav jag i hemlighet till föräldrarna. Barnen fick inte veta vad som kommer att växa upp. ”Det kommer att växa upp något magiskt” sa vi bara.

Barnen fick sen lova att skicka bilder på magiken till oss.

Instruktioner hängde vi på påsarna. Så att de skulle veta hur de skulle göra. Och vi la även till ”Vattna inte”. Ty jag tror inte att det växer upp tomtar ur sockersoppa.

Tack Tips & Trix för den roliga idén.

Lillejul 2016

Vi har en kul tradition ihop med vänsläktingar.

Lillejul.

Den här traditionen kan se ut på lite olika sätt, men sen några år tillbaka har vi hemliga tomtar. Jag köper julklappar (för bestämd summa) till en person som bara jag vet vem det är. Och sen gissar man vem som köpt. Vem man ska köpa till avgörs med hjälp av lottdragning. I år hade vi stora problem att gissa. Kanske svåraste omgången. Kanske på grund av att vi lärt oss av våra misstag. Man måste tänka på allt. Vilket papper man använder, vilken eventuell kartong man använt, etiketten, handstilen och så vidare.

I år slog jag in mina paket i affären när jag köpte dem och lät en kollega göra julklappsetiketterna. Klockrent. Vattentätt. Jag var den tredje personen min mottagare gissade på. Vilket anses bra i sammanhanget.

Jag var Secret Santa åt T (som i år var värd för partyt) som fick knivar och äggskärare från Fiskars. Vilket jag visste att han önskade sig.

I år var vi hemma hos T&L som hade dukat och fixat så fint. Detta är vuxenbordet. Barnbordet stod bakom mig och det missade jag att fota. Försäkta mig.

Vi brukar hoppa över julmaten och istället äta paj och vi har alltid knytis. Anders och jag brukar (tror jag) för det mesta göra västerbottensostpaj. Vilket vi gjorde i år också.

De andra pajerna var svingoda. Kycklingpaj och tacopaj. Så gott.

Efterrätten till kaffet består av sånt som man tagit med sig. Det kan vara julgodis man gjort, julgodis man köpt, nötter och smarriga grejer. I år tog Anders och jag med oss en påse dillchips. Ett väldigt traditionellt och fint julgodis. Som ni vet.

I år var L (värdinnan) min Secret Santa och hon hade köpt så fina saker.

Tack snälla alla som var inblandade i denna trevliga dag. Och tack Secret Santa för de fina klapparna.

Vill man se vad jag fick förra året kan man klicka här. Och julen 2014 finns här.

I morgon kan ni kika in här och läsa om en magisk grej som jag tipsar om att man kan ge bort till jul.