Nyfiken i en påskgodistrut

En stund innan påsk hittade jag en kul grej på nätet som jag ville testa. Jag hittade det hos Jennys hus. Eller på hennes Instagramkonto @jennyshusochhem rättare sagt.

Direktlänk till pysslet i Jennys blogg hittar du här.

Jag tänkte att detta var en trevlig grej att lägga på tallriken de gånger vi fick gäster under påsken. Och jag kan säga att gästerna blev väldigt glada och pratade mycket om strutarna. En del åt upp sina på en gång och andra tog hem dem för att spara och ha som prydnad.

Jag önskar att jag hade fyllt dem med mer påskigt godis, men just när jag skulle köpa godiset så gick jag till en affär som bara hade helt vanligt godis. Så jag försökte få det lite påskigt ändå. Jag lät bli Ferrari-bilar och sånt.

Stutarna gjorde jag av vanligt papper. Som jag klippte ut till stora rundlar (använde en tallrik i lagom storlek som mall) och delade i fyra delar. Fyra ”kvartar”. Sen limmade jag ihop dem med papperslim och lät torka i en klämma.

Cellofanpappret klippte jag i större cirklar och delade på mitten. Det var enklare att göra strutar i cellofan av halvcirklar märkte jag efter lite kämpande. Så papper av kvartar och cellofan av halvcirklar.

Och sen snorde jag ihop det med ett fint band.

Ett kul pyssel som jag absolut kommer att göra igen. Jag tänker att det här passar till alla sorters kalas. Inte bara påskkalas.

Tack Jenny för inspirationen

Tillbakakaka

Det är så himla mycket prat om att man ska vara generös mot andra människor. Det är helt rätt. Det ska man vara. Det är nog lag på det tror jag till och med. Om så oskriven. Men det är lag på det i min värld. Man är generös och man delar med sig. Punkt.

Men ibland blir det lite för stora uttag. Oj, nu gav jag bort all jag hade i kylen, nu fick jag svälta själv. Oj, nu gav jag bort mina sista pengar, nu blir jag kanske vräkt innan sommaren kommer. Eller oj, nu spenderade jag så mycket tid på att hjälpa andra att jag själv inte ens hann tvätta håret.

Idag är det tillbakakans dag hos mig. Jag har gett mig själv en dags semester. Jag hade inga planer, inga tankar, inga måste och inga förväntningar när jag vaknade i morse. Att bara få vara ledig en helt vanlig måndag i mars är gott nog. För mig.

Så jag gick upp. Duschade. Satte på en tvätt. Åt frukost vid TVn. Onyttig frukost. Ingen fil och müsli här inte. Istället tog jag det som såg gott ut. Vilket var två knäcke med skinka och rödbetssallad.

Sen öppnade jag en låda med tyg. Och knäppte på symaskinen. Och klippte lite och sydde ihop.

När det var dags för lunch hånskrattade jag åt köket och spisen och tog på mig skorna och jackan och gick ner till vårt närmaste fik. Jag kollade inte ens menyn. Jag gick fram till tjejen i kassan och sa ”Jag skulle gärna vilja ha en pastasallad med kyckling, har ni det?”.

Det hade de.

Jag gick de några hundra metrarna hem igen, tog hissen upp, sparkade av mig skorna och satte mig i en fåtölj vid TVn och åt min pastasallad med tallriken i knät.

Jag hånskrattade lite åt livet och inombords skrek jag: ”Kolla på mig då, hur jag har det en vanlig sketen måndag!”.

Jag har lyssnat på Ernst när han har läst sin bok ”Lyckan i det lilla” och jag sitter nu och undrar vilket kapitel jag ska tatuera in på ryggen.

Jösses så begåvad han är. Och smart.

By the way så har jag Bookbeat gratis nu en månad. Med hjälp av en kod från Pernilla Wahlgrens och Sofia Wistams pod. Testa du också om du inte gjort det. Koden är ”wow”.

När jag inte har varit mallig och haft fötterna på bordet har jag sytt. Tre olika fodral. Inte för att jag behöver några fodral, utan för att jag kan. Och för att jag vill.

Sminkväskan har jag sytt med hjälp av ett mönster från boken Tildas Julehus av Tone Finnanger. Nyckelfodralet och telefonfodralet har jag hittat på mönstret till själv, med inspiration från Pinterest.

Ja, och så kan det vara en dag under solen. Om man bjudit sig själv på semme.

Och kolla här då. Halva kaktusodlingen från det som från början fick plats i en kaffemugg.

 

Intet nytt under solen

Min första hemsida. Den hette ju Under solen. Jag äger fortfarande en domän. undersolen.se. Det händer inte mycket där. Men jag kan ändå inte säga upp den. Den måste liksom finnas. På nått sätt. Ifall jag blir sugen på att börja knacka kod igen.

Som om jag skulle kunna komma ihåg hur man gjorde.

Men ändå.

Intet nytt under solen.

Skrev hon med TVn på i bakgrunden. Med just filmen på. Den där härliga. Och nu såg jag att filmen fyller 20 år nästa år. Då tänker jag att jag har funnits på nätet i 20 år också. Det är ju fantastiskt.

Intet nytt under solen.

Därför vill jag visa er två nya sjalar. Nya färger men gammalt mönster. Beprövat.

Jag gillar beprövat.

De här två sjalarna var en beställning från två kollegor.

Och som vanligt. Mönstret hittar man här, garnet hittar man här. Och jag har använt virknål 3½.

Och här är de andra färgerna som jag har gjort sjalar i.

En hemlig sjal

Det här inlägget är hemligt. Så visa det inte för någon. För den här ska jag ge bort i present. Lite senare längre fram i år. Men nu är den redan klar. För jag har ju begär, det vet du ju.

Den här gången blev det en mörkturkos. Även om bilderna visar ljusturkos.

Garnet heter som vanligt Tilda och kommer från Svarta Fåret. Jag har använt virknål 3½ och det gick åt 6 nystan. Och mönstret finns här.

Om du har gjort din Plate of cupcakes-läxa (varför du nu skulle göra det?) så vet du att jag har gjort en petrolfärgad sjal tidigare. Jag tänkte att det var lite samma färg som den här är. Men ack så fel. Det skiljer rätt mycket…

Den nya sjalen ska ges bort som sagt. Om ett ganska långt tag. Men i mitt nya liv 2017 så gör jag saker i tid. Istället för i sista sekunden. Och det känns bra.

Nu ska jag slå in den också. Så är det också klart.

Och du, du får ha en fin lördag så länge.

Och här kommer något riktigt nördigt. Ursäkta. Eller inte. Varsågod menar jag. Ju.

 

Chunky pläd

Såklart har ju jag, som den stick-, virk- och pysselnörd jag är, fallit pladask för det häftiga fenomenet chunky blankets.

Såvitt jag vet så ligger garnet de stickas med i samma prisklass som rent guld, så ännu så länge håller jag mig borta från detta. Men det hindrar mig ju inte att testa en alternativ metod. Nämligen att sticka med sönderklippta fleecefiltar.

Detta läste jag om första gången hos Jysk. Och det var också hos dem som jag köpte mina filtar. De kostar 17 kr per styck och jag köpte 10 stycken. Dessutom fick jag 100 kr rabatt då jag anmälde mig till deras nyhetsbrev. Så det blev ju billigt och bra.

(När jag tänker på det nu så kostade de 15 kr per styck när jag köpte dem. De har höjt priset 2 kr sen dess. Men det är ju ändå inte dyrt.)

Jag klippte ca 10 cm breda remsor och drog sen försiktigt i remsorna så att de rullade ihop sig…

Såhär klipper man. Eftersom jag var för ivrig för att komma ihåg att fota så visar jag här en egenhändigt ritad bild. Man kan lätt tro att det är ett foto (för det är så verklighetstroget), men det är det inte.

Det grå är filten och det svarta är hur man klipper. Och som sagt, jag klippte 10 cm breda remsor. Ändarna knöt jag ihop med vanlig hederlig dubbelknut.

Ja och sen började jag sticka. På armarna. Det kryllar av bra videor för detta om man vill vet hur man gör. Kan man sticka är det enkelt. Lite jobbigt fysiskt, men inte svårt.

(Kan man inte sticka kan man absolut lära sig. Detta är inte svårt alls!)

Hos Lust att pyssla kan du både se bilder och få tips och visas till filmer.

Ja, sen satte jag igång som sagt.

Jag hade tänkt mig en lång, smal pläd att lägga på sängen. Vid fotändan. Inte ett helt överkast utan bara en pläd som skulle täcka… ja… kanske 1/3 av sängen. Och det var svårt att få till antalet maskor. Jag hade ju ingen aning om hur många maskor jag skulle göra. Och armarna begränsar ju en aning kan jag säga. Men jag bestämde mig för 20 maskor. Efter att ha repat upp tre gånger.

Själva stickningen går superfort. Jag gjorde min filt av 8 plädar och den blev nog klar på cirka 30 minuter.

När jag stickat upp 8 plädar maskade jag av och bar in allt i sovrummet. Då visade det sig att den är för kort för att räcka över hela sängen. Så jag måste 1. repa upp avmaskningen och 2. klippa de två sista filtarna till remsor.

Men jag vet inte om det händer. För jag tycker inte att detta blev så fint.

Den ser rätt fin ut när jag lagt den såhär som på bilderna, men jag har ju piffat och trixat lite med dem. Jag retar mig för mycket på knutarna och på vändningarna i tyget. I själva svängningarna vid klippningen så blir ju ”garnet” liksom klumpigt. Det rullar inte ihop sig som på ”raksträckorna” och det ser bara allmänt fult ut.

Jag får se om jag repar upp och gör om eller om det bara åker i soporna.

Men KUL var det. Jätteroligt. Och är man inte så petig och motvalls som jag så kan man nog göra superfina filtar som man blir jättenöjd med.

Nu ska jag istället vänta tills garnet blir billigare och göra en riktig. För det är nog det som är mitt problem, att den här inte känns riktig.

Allas har en bra sida och beskrivning också.

Julig krans

För ett litet tag sen vad jag och en kollega på IKEA efter jobbet och åt julbord och handlade lite livsviktiga saker såsom ljus och servetter. Jag tänkte även kolla om jag hittade något tyg som jag kunde sy en fin julduk av till köket.

Det gjorde jag.

Och det var dessutom halva priset på det.

Så jag köpte tre meter och blev lycklig.

Tyget heter VINTER 2016 och var inte ens dyrt när man fick betala fullt pris.

Duken till köksbordet blev superfin och jag fick en bit tyg över. Som jag var tvungen (?) att göra något med.

Så jag gjorde en krans.

Detta kan ha varit en av de enklaste grejerna jag pysslat ihop. Men jag är otroligt nöjd med resultatet. Ett tag undrade jag vad jag höll på med och hånskrattade elakt åt mig själv och mina konstiga idéer. Men sen blev jag nöjd.

Och nu hänger den på ytterdörren för allmän beskådan.

Kom och titta på min krans allihop. Den tål att tittas på!

Till kransen har jag använt:

  • En bit tyg
  • En stålring gjord av en trådgalge jag fick från kemtvätten
  • Eltejp att tejpa ihop ringen med så att den inte fälls ut och blir en lång pinne bara
  • Små julgranskulor
  • En bit grön filt
  • Ett snöre att hänga upp kransen i

Jag klippte långa remsor av tyget. Cirkus 12-15 cm långa och 2-3 cm breda. Sen rundade jag av hörnen av remsorna. Så att de såg ut som… plåster.
Ja, och sen knöt jag dem på ringen bara. Lätt som en plätt.

Klipp några provremsor för att se hur långa remsor du behöver för att kunna knyta runt ringen. Beror på hur tjock tyget är, hur man vill att det ska se ut och hur svårt man tycker att det är att knyta pilliga knutar.

Ja, och sen hängde jag några kulor i en tråd, klippte till några gröna blad av filt och hängde på runt kulorna. Och så knöt jag fast ringen i snöret och hängde upp.

Ja, jag är nöjd i alla fall. Det är huvudsaken.

Glad lucia till dig

Vill önska dig en fin luciadag. Har du några luciatraditioner?

Vi brukar försöka se lusseprogrammet i SVT och så är det viktigt med glögg, pepparkakor och lussebulle. Men jag borde fira mer för jag tycker att det är otroligt fint med lucia. Skulle vilja gå på någon form av konsert. Får skärpa mig nästa år för i år blir det inget sånt. Det borde jag tänkt på tidigare.

Men här kommer lite lussegrejer jag har gjort. Virkat och ritat.

Glad lucia till dig.


Det var vansinnigt länge sen jag gjorde pixelgrafiken. Men oj så roligt det vara att göra den. De är från hemsidans tid. När jag kunde HTML och sånt. Det var tider det.