Höstvåren är här nu

Ute regnsnöar det och jag fick just stänga ett fönster för att det blev för kallt. Palettbladen växer så det knakar och jag längtar efter påsk och ledighet.

Är det bara jag, eller är det fler som tycker att livet och världen inte kommit igång igen efter pandemin? Har jag frågat det förut? Har jag fastnat i mig själv och i mina egna funderingar?

Fint palettblad ”Henna” i kruka från Eklaholm.

Jag längtar väldigt mycket efter att vara kreativ och att få sätta tänderna i olika projekt. Men jag kommer ingen vart. Jag sitter bara och planerar. Jag längtar t ex efter en planka till hallen. En lång planka som jag ska måla svart, ställa på golvet och liksom luta mot en vägg. Och på plankan ska jag sätta upp knoppar. Där ska små handväskor, nån nyckel och en sjal hänga. Och nått annat som behöver hängas upp lite nonchalant. Till detta behöver jag en planka och svart färg. Men det är tydligen för mycket begärt att jag ska sätta mig i bilen och köra några hundra meter till en affär som säljer sånt. Knoppar har jag redan och de är så snygga att jag inte ens kan visa dem här för det skulle skapa en olidlig avundsjuka.

Jag har ju även köpt mig ett väggur som jag tänkte spraymåla i en knallgrön blank färg. Och jag vill även se om jag kommer ihåg hur man gör när man virkar. Det var ju ett tag sen. Så att säga.

Så du märker ju att om det är någon som behöver hjälp med att komma igång så är det jag.

Den som sa det, hon var det.

Det var någon som önskade sig en tallrik med ”Nej med ojsan på”.
Och jag är ju inte sämre än att jag kan ta fram en penna och måla lite.

Jag kommer att vara ledig lite extra kring påsk och även lite till om några veckor. Jag behöver komma på något viktigt att göra med min ledighet. Jag tänker mig att det ska vara fint väder och jag tänker att jag kan gå ut och gå mycket och sluka talböcker och härliga podar. Jag tänker även att jag skulle vilja äta lunch på stan med någon.

Jag kom att tänka på mina påskstrutar som jag gjorde en påsk för länge sen… (Inspiration från instaprofilen @jennyshusochhem).

Vet du att jag just fick dåndimpen. När en kompis sa att det är sista dagen att byta till sommardäck på långfredagen. (om man har dubbat och så vidare…). Det är alltså lite mer än en vecka kvar bara. Tur att man är bra på att jobba med kniven mot strupen och har tumme med däckbytarna. Så att säga. Nu ska de bytas i alla fall. I början på nästa vecka.

Sa hon medan snön vräkte ner utanför fönstret.

Jag har gjort en till tallrik ja. Det var ju det också. Till några som gissade väldigt bra hur det skulle gå i några fotbollsmatcher. Det där med 13-tröja är ute förstår du. Nu är det 13-tallrik som gäller.

Man kan tro att det är taggtråd runt 13 i mitten. Men det är det inte. Det är en liten slinga förstå du.

På tal om nått helt annat. Är det okej om jag gör lite gratisreklam här? För ett linnevatten som jag fick i present och sen blev helt besatt av. Kan tänkas att jag har två stora flaskor och en liten nu. Och att min man har fått en av mig också.

WASHOLOGI by Victoria. Alla sorterna jag har hemma doftar helt ljuvligt och linnevattnet hjälper även mot statisk elektricitet. Jag har ju haft en annan sort förut och den var väldigt bra, men lite väl dyr och odryg. Så heja den från WASHOLOGI. Den kan man även använda för att sprida lite god doft i badrummet när man vill att det ska dofta lite lyxigt.

I övrigt så har jag nog inget mer att komma med. Förutom att jag hoppas att Adam vinner Sveriges Mästerkock ikväll.

Så var det med det.

Lördag hela veckan

Lördag är ju bra mysigt. Det vill jag verkligen säga. Men jag ska vara ärlig och säga att när jag skriver det här är det inte alls lördag. Utan torsdag. För jag fuskar ibland. Sån är jag. Jag skäms inte ens.

Men hela mitt liv är inte en lögn, bara att det skulle vara lördag idag. För det är torsdag. I min värld, men inte i din. Och inte i min när det här publiceras.

Om jag kan se in i framtiden på rätt sätt så läggs det här ut när jag har det förträffligt trevligt ihop med fina och kära vänner. Jag beter mig lite festligt och jag har extra mycket läppstift, handväska och även skor. På mig inne.

Men mer om det sen. En annan dag.

För om jag sett in i framtiden på rätt sätt så gav jag igår bort en present bestående av två tallrikar. Och igår är alltså idags imorgon. Alltså fredag.

Kan jag släppa det där med dagarna nu? Att det är torsdag nu, att det är fredag i morgon och att det sen är lördag som just nu är idag?

Låt mig säga såhär. Att fredagens present är två tallrikar. Till en vän som bad om den ena genom att skoja i en chat och som får den andra som bonus. Hon bad om en midsommartallrik med blommig kant, en humla som surrar och en (halv)cirkel i vilken det står F–K F–K F–K. Jag gjorde mitt bästa förutom med (halv)cirkeln som blev hel. Men man kan ju inte alltid få exakt det man önskar. Det vet vi ju om.

Detta kan vara min favorit bland tallrikar jag kladdat på.

Den lilla tallriken fick en text som kändes given med anledning av guldkanten. Vad skulle det annars stå på en tallrik med guldkant?

Jag vet att bokstäverna är olika stora. Men att skriva på en hal tallrik med sluttande kant var inte det enklaste jag varit med om. Vilken dag det nu än var när jag skrev det och vilken dag det nu är är just idag.

Nu ber jag om att få önska en glad lördag och så återgår jag nu till det som jag på torsdagen förmodar är det där trevliga som jag gör på lördagen.

Februaris tjugotredje dag

Jag vet inte var som hände här igår. Jag hade typ 10 gånger fler besökare än vanligt. Helt otroligt. Bloggen skickade ett meddelande till mig om att besökasantalet blomstrade.

Välkommen du som är ny här och välkommen även du som är här titt som tätt. Skulle vara roligt att veta vem du är. Har du Insta är det enklare att lämna ett meddelande där än i bloggens kommentarsfält där man ju får fylla i så himla många fält. På Insta heter jag @plateofcupcakes om det skulle vara så att du inte känner till det.

Jag hittade små tallrikar med guldkant för några kronor styck igår. Sprang sen hem och kladdade ner dem allt vad jag orkade. Det finns nämligen ingen hejd på hur roligt detta är.

Jag skulle gärna vilja ha förslag på vad som skulle kunna skrivas på tallrikarna. Har du nått kul förslag? Ju knäppare desto bättre tänker jag. Har fått önskemål om ”Du kan va frisyr” till exempel. Hur kul som helst. Ska bara åka och handla upp alla lämpliga tallrikar som finns i stadens loppisar. Jag ska ha som ett eget lager tänker jag. Stora högar med oritade tallrikar som jag kan rita på.

Jag tror inte att det ritade tål maskindisk och jag tror inte att det är lämpligt att äta varm mat på dem, men man kan ju gott och väl lägga en bulle eller några härliga snittar på dem. Eller kanske några gem eller ett hårspänne. Man gör ju som man vill tänker jag.

Det enda jag själv vill just nu är att klippa håret. Som tur är ska jag få göra det i kväll. Det jag vill näst mest är att köpa ett eller två nagellack från Essie. Nått nytt som jag läst om som ska hjälpa trasiga och bedrövliga naglar. Vilket osökt får mig att tänka på mina egna. De lämnar mycket kvar att önska just nu. Precis frisyren.

glow & shine

neutralize & brighten

Annars har jag inte så mycket mer att komma med idag. Men har jag lovat ett inlägg om dagen i februari så har jag. Då får det blir lite såhär på den tjuotredje dagen.

Japp.

Smala Sussie

Genom Jaana Fomins konto på Instragram (@jaanafomin) fick jag nys om att det i år är 20 år sen filmen Smala Sussie spelades in. Det är minsann Jaana som jobbat med kostymerna till filmen och detta fick jag nys om när jag lyssnade på poden Fem i Topp.

Johan och Björn hade ju två av huvudrollerna i Smala Sussie, så har man tur när man lyssnar på poden så pratar de lite om filmen och hur det var att spela in den. Det gillar man.

Hur som helst så älskar jag och min man filmen. Vi har sett den 700 gånger och citrerar den minst varje vecka. Det är otroligt sjuk humor men om man inte är känslig för sånt så är den en fröjd. Och karaktärerna liknar liksom inget annat man skådat.

Hur som helst så har vi vänner som har lika sjuk humor som vi och som gillar filmen precis lika mycket. Och när vi hörde om jubileumet bestämde vi oss för att ha lite Smala Sussie-tema på en middag som vi bjöd hit dem på.

Tänkte visa en del av grejerna vi pysslade ihop. För vi gillar pyssel! Kan man göra saker själv är det mycket roligare än att köpa färdigt!

En dörrskylt. En sån har Pölsa på sin ytterdörr. Han har flera skyltar med olika namn och det visas flera i filmen. Men här är en.

En annan grej är ju förstås Smala Sussies tiara eller krona, som hon vann i Miss Motor-tävlingen. Här skulle jag kunna gjort ett mer avancerat diadem med riktiga leksaksbilar, men en smart person i min närhet kom på att man kan använda godisbilar. Det gör på nått sätt diademen ännu roligare.

Långt ifrån perfekta. Men vem behöver perfekt?
Diadem för 10 kr per styck (Dollarstore), lim, några godisbilar och silverfärg från Biltema.

Vi serverade knäckemackor med piller till förrätt, precis som Pölsa gjorde när Erik kom på besök…

Vi serverade Vino Skito (Right from hell) till maten. Men här var det inte många som ville smaka. Vilket var trist när vi blandat ihop så mycket gott.

Till efterrätt bjöd vi på varsin påse med Gott&Blandat. För det får ju polisen Billy Davidsson av Gerd i videobutiken när han gör henne små tjänster.

Ja, lite sådär höll vi på. Vi hade även små påsar med pulver vid matbordet. Men dem vill jag inte visa för de är lite för naturtrogna och jag vill inte att den som kikar in här ska tro att jag sysslar med sånt skit på riktigt. Så att säga.

Vi skrattade oss hesa under kvällen och av värdparet fick vi en kanna i porslin. Liknande den som Smala Sussie behövde använda när hon var hos Sandra på pizzerian.

Nästa år är det 20 år sen filmen hade premiär och då blir det fest igen. Då tror jag nog att varsin Miss Motor-tröja kan få vara på sin plats. Plus att det då är på tiden att folk vågar smaka på min Vino Skito (Right from hell).

Och så vill jag bjuda på ett av mina favoritcitat från filmen. Som ett slags livstips. Från mig till dig. Det är Pölsa som ger Sussie tipset, men det kan få gälla oss alla.

Varsågod.

”Låtsas att du är dum i huvudet, då lämnar folk dig ifred!”

Nytt begär

Fick för mig för ett tag sen att jag skulle köpa mig en penna som går att använda på porslin. Tänkte att det kunde vara kul att köpa vitt porslin på loppis och rita på det. Skriva nått kul citat med snirkliga bokstäver och ge bort till någon som har namnsdag eller till någon som behöver en tallrik med en ritad grävling på.

Ungefär så.

Jag köpte en penna hos Panduro och vita tallrikar hos Erikshjälpen.

Ja och sen hade jag ju en väldigt tydlig bild i huvudet och en bra inställning och så satte jag igång.

Det är ju tur att det går att torka bort med hushållspapper när det blir fel.

Så kan man säga.

För fy bubblan vad svårt det var att göra snyggt.

Det är väldigt halt att skriva på porslin. Alltså jag snackar halt som i noll komma noll motstånd. Pennan glider som bara den. Tar man ett andetag blir handstilen vågig.

Men efter att ha torkat av, diskat, gnidigt och tvättat bort allting ungefär 12 gånger blev jag ändå lite nöjd med min första tallrik. Som hade fått lite mönster på kanten och ett citat i mitten.

Jag väntade utsatt tid och brände sen tallriken i ugnen efter konstens alla regler och jag gick sen omkring och mallade mig. Jag skrattade åt det roliga citatet och fotade tallriken och visade upp för halva världen i både sms och Snapchat.

I ett och ett halvt dygn var jag så himla nöjd, ja tills jag såg att jag hade skrivit fel.

Och då var ju tallriken bränd och man får använda våld, yxa och skrapa om man vill få bort det jag skrivit.

Attans.

Så nu är jag sur och måste köpa fler tallrikar.

Men kanten blev rätt snygg.

Jag tänker göra fler saker och jag tänker handla hem ett laget med muggar och fat och grejer, kanske en blomkruka eller två? Och sen tänker jag fortsätta med detta. För oj så skoj!

Fler grejer kommer att dyka upp i flödet kan man säga.

Hade tänkt köpa fler grejer att rita på redan idag, men här är sån snöstorm att jag inte går ut om jag inte måste.

Jag tänker köpa fler pennor också. Kanske inte nödvändigtvis fler färger, för jag tycker svart penna på vitt porslin är snyggt så det räcker. Men fler tjocklekar kanske vore på sin plats.

Pennan jag köpt kostade 59 kronor och sällan har något för så få pengar gett mig så mycket roligt. Tallrikar och muggar och liknande finns ju att tillgå för väldigt ynkliga summor på våra loppisar. Det är ju så strålande så det är inte klokt.

Jag har en jättekul tallrik som är nybränd och härlig, som jag kan visa er lite senare. Men det blir först när jag har gett bort den.

Ett pyssligt litet fat

Jag är ju en periodare av rang. Gör saker i omgångar och tar i från tårna. Ena perionden virkas det sjalar på löpande band och nästa sekund ser jag alla avsnitt av Rederiet inom loppet av en vecka.

Det är så jag jobbar.

Frågor på det?

Just nu har jag snöat in på grejer man kan göra av loppisfynd.

Jag gillar ju loppisfynd generellt. Jag gillar att hitta snygga saker och sen få betala 5 kr för dem. Lite så kan man säga. Att jag gillar.

Jag gillar även att surfa runt på nät och Insta och inspireras av folk som gör saker av saker de köpt på loppis. Och särskilt gillar jag att hitta skitsnygga saker som folk gjort.

Jag vill inspireras av skitsnygga grejer. Det är lite så jag tänker.

Bland annat har jag sett att smarta människor gör små söta fat av porslinsgrejer och glasfat.

Jag ville inte vara sämre.

Köpte fat, söt porslinsgrej och silverspray.

Min man sprayade och jag limmade. Och se så fint.

Ringarna har @designrenatheschneider gjort

Kanske inte den snyggaste bilden (Ljuset nu för tiden alltså. Lämnar lite kvar att önska!) men skit också vad nöjd jag är.

Detta är vad jag köpte. Kostnad: totalt 15 kr plus silverfärg och lim.

Måndag

Alltså har det någonsin varit så mycket måndag som det är idag? Det är så mycket måndag idag att jag inte förstår hur dagen ska orka vända och bli en annan dag. Det här måndagsskeppet blir inte enkelt att vända.

Det är tur att det inte är jag som vänder blad i världens almanacka. Den här dagen blir svår att kliva ur.

Det är kallt på mitt hemmakontor. I flera månaders tid har jag svettats och beklagat mig över hur varmt det är, men idag är det andra bullar. Idag sitter jag visst och fryser om tårna. Trots fula strumpor.

Man får väl inte temperatur efter strumporna va? Det är väl inte så att strumpor med slitna hälar och trasig resår automatiskt straffar en och ger en kalla tår bara för att de vet att man minsann har finare strumpor i skåpet?

För att använda ett slitet uttryck vill jag säga att jag inte hinner med. Jag kan inte för mitt liv förstå hur det redan kan vara slutet av september. Och jag kan inte förstå hur det blev kallt så snabbt och hur träden kunde skifta färg på sina löv så fort.

Det kan vara så att jag virkat så mycket den senaste tiden att jag glömt bort tid och rum. Färdats framåt i hundranittio kilometer i timmen med skygglappar på mig.

Det kan vara så. Det skulle kunna vara så. Men så är det inte.

Jag är oerhört livsmedveten just nu men saknar tid och energi att dra i den berömda bromsen.

Men i helgen styrde vi upp grejer och tog beslut som gör att det blir lugnare i höst. Och det blir ju toppen. Man vill ju ha lugn och fred. Det vill i alla fall jag. Men mitt i det vill jag också ha liv och lust och framför allt vill jag ha roligt. Vi bokade in några grejer som kommer att ge mig både lust och roligt. Och vi bestämde oss för att inte spåra ur utan låta allt vara på en lagom nivå. Sansa oss och låta det roliga gå före det pretantiösa.

Jag virkar så mycket nu för tiden att jag har ont i både arm och led. Men vad gör det? Det är som balsam för själen och själen går före arm och led i alla lägen. Så jag virkar på. Det här ska bli en sjal som heter Classic Attitude från Hobbii. Jag virkar den i garnet Twister i färg Lavender Fields (31) som jag köpt från Hobbii. Jag använder virknål 4mm.

Och jag undrar nu lite hur lila blev min färg? Jag som brukar säga att jag knappt vet att det finns en färg som heter lila.

Det skulle kunna vara så att jag råkade sladdade in på Hobbiis rea i helgen och att jag då halkade till och kom åt knappen och råkade köpa två nystan till. Man vet inte. Man får se.

Nästa vecka får vi veta vad årets Blossa smakar.

Jag brukar försöka gissa eller åtminstone ägna lite tid åt fundering, men det har jag inte gjort i år. Men om jag ska säga något i alla fall så hoppas jag att den inte smakar resväska eller fotboll.

Vår egen årgångsglögg står nu och mognar sig och sprider en doft av advent i lägenheten. Vi var lite sena i år med tillverkningen, men det ska nog lösa sig ändå. I år gjorde vi den den 18 september jämfört med 5 september förra året. Så du fattar ju att den här versionen måste skynda sig lite.

En annan som måste skynda sig lite nu är jag.

Så jag säger hej så länge för idag.

Tack för att du läste.

Bubblig grytlapp

Den våffliga grytlappen jag virkade igår trodde jag att jag hade virkat förut. Det hade jag visst inte. Jag hade visst virkat en bubblig tidigare.

Jag letade rätt på bilder på den tidigare och insåg varför jag inte visat den här tidigare och det berodde ju på att den bildkvaliteten lämnade en aning mer kvar att önska.

Men jag bryr mig inte så mycket om sånt nu för tiden. Så här är den jag virkade i slutet av 2018.

Och där har det fipplats en del med bilden för att över huvudtaget kunna visa den. Därav de blekfisa färgerna.

Blekfisa bilder får ni däremot inte se från dagens bubbliga grytlapp. Färgerna på dem slår en som en käftsmäll. På ett bra sätt.

Den grå grytlappen minns jag inte hur jag gjorde eller vilket garn den är gjord av. Men dagens är gjord med hjälp av ett fint mönster som jag hittade hos Rito. Garnet är Paris från Drops i färgen Senap. Virknål 4,5.

Nu har jag grytlappar så att jag klarar mig ett tag.

Senapsfilten är färdig

Jag skaffade mig ett lite större projekt för en tid sen. En filt. Jag tänkte att nu har jag att göra här hela hösten. 18 nystan minsann och jädrar vad mycket tid jag kommer att få lägga ner.

Jag har lagt ner tid på den. Den tog en evighet att virka.

Om man tänker på den tiden det borde ha tagit.

Jag har väl lagt ner dubbelt så mycket tid som jag egentligen skulle ha behövt på den här.

Jag virkade nämligen fel precis hela tiden.

Jag satte mig ibland och virkade fem varv och fick sen syn på ett fel och fick repa upp åtta.

Så har jag hållt på.

Så den här är dubbelvirkad. Utan att det skulle behövts.

Mönstret heter Catch the rainbow, garnet heter Drops Paris (41 senap) och jag har köpt det från Garnius. Virknålen jag använde var 4,5 och jag använde mig av 18 nystan.

Av garnet som blev över kan det tänkas att jag tog och virkade mig en grytlapp. Detta för att jag ville prova våffeltekniken. Så jag hittade ett våffelmönster hos Hobbii och härmade det lite på en höft. Och blev det inte lite fint så säg?

Till grytlappen använde jag alltså samma garn som till filten och samma virknål. Och till grytlappen skulle jag säga att det gick åt ca ett nystan. Lite osäkert där eftersom jag använde en bit på ett använt nystan och en bit på ett nytt nystan.

Irriterande är det nu att jag plötsligt kom på att jag tror att jag virkat något liknande förut. Och nu hittar jag inte det i bloggen. Vilket betyder att jag slarvat med min rapportering och att jag måste åtgärda det. Ikväll måste jag alltså leta bland gamla bilder och se vad jag har gjort egentligen. För av allt jag har virkat har jag väldigt lite kvar själv. Men jag har däremot foton på typ allt.

Nu ska jag sätta mig och vänta på nytt garn som är på väg. Nu ska jag snart virka en ny grej. Det ska bli sablar så roligt.

Och jag tänker inte virka fel en enda gång.

Vilket borde halvera tiden det tar att bli färdig.

Vad ska du göra nu?

Välkommen

Jag tror att mer än hälten av mina besökare skulle vilja kasta något hårt i huvudet på mig nu när jag skriver att jag välkomnar hösten med varm hand.

Av alla årstider vi har i Sverige så tror jag ändå att jag gillar hösten bäst.

För när sommaren har blomstrat en tid är jag så trött på att vara varm och att leta efter skugga att jag njuter som aldrig förr när den svalare luften och de mörkare kvällarna kommer.

Men det är inte okej att tycka så i Sverige har jag märkt.

Vilket inte påverkar mig nämnvärt. Jag tycker ju så ändå. Det går inte att ändra på det inte. Och det försöker jag inte ens.

En av nackdelarna med att sommaren är slut är att Sommar med Ernst också är det. Och det är tungt. Men då får jag längta efter julversionen istället så särskilt synd är det inte om mig.

Jag är lite redo att gå in nu och stänga dörren om mig. Nu har jag varit ute och flaxat och kan tänka mig att vara inne mer. Jag vill äta mat inne och jag vill laga rätter som tar lång tid i köket eftersom jag har ett så snyggt förkläde. Och för att rätter som kroppkakor, köttgrytor och kåldolmar är bland det godaste som finns.

September och oktober är roliga månader i år, med många roliga saker som händer och jag är så redo. Jag har klänningen och nagellacket beredda. Jag är beredd. Jag är redo för kräftätandet och snapsarna och jag är så pepp på att äta middagar med tända stearinljus och tunga dukar.

Jag är en varm person. Och då menar jag temperaturmässigt. Hur jag är som människa, i själ och lynne, får andra avgöra. Men inte iskall där heller, tänker jag ödmjukt. Men att vara en varm människa med hög innetemperatur är ganska slitsamt. Så nu när det blåser lite kyligare vindar kan jag slappna av och låta luften svalka av mig.

Så! Den filten som jag nu håller på att virka, kommer inte att bli så flitigt använd av just mig. Men den kan få hänga lite snyggt på soffans armstöd i vinter och kanske kommer det en gäst med kalla fötter eller kyliga knän. Då finns den där. Beredd. Och snygg.

Om jag inte hade envisats med att virka så många fel så hade den nog varit färdig vid det här laget. Men eftersom jag är petig och inte accepterar den mista avvikelsen från mönstret, så får det ta sin tid. Men att virka 4 dm och repa upp 3 och sen göra om samma sak igen, är inte jättekul.

Filten heter Catch the rainbow och mönstret kommer från Garnstudio. Garnet är Drops Paris och jag har köpt mitt från Garnius. En bra garnaffär på nätet som jag kan rekommendera. Har bara handlat en gång, men det var både trevligt, snabbt och billigt.

Min färg på garnet heter ”41 Senap” och jag använder virknål 4,5.

Hur har du det med hösten då? Är ni kompisar eller önskar du att ni aldrig någonsin mötts?