Helt ny sjalgrej

Du ska inte gå omkring och tro att jag inte är förändringsbenägen.

Nä, nä.

Här har du en tjej som tar allt med en klackspark och är helt wild and crazy.

Sist när jag skulle köpa garn till en ny sjal till exempel. Då fanns inte den färgen jag önskade i mitt vanliga garn (Tilda från Svarta Fåret. Du vet.). Så gissa vad jag gjorde då?

Jo, köpte ett helt annat garn. Som jag aldrig testat förut.

Catania. Från Schachenmayr.

Jag kan inte säga att jag tycker lika mycket om det garnet som om Tilda. Att virka med. Men det är liksom blankare och ser lite mer exklusivt ut.

Men samma mönster. Och samma virknål. 3,5.

Och färgen…

Och jag oerhört nöjd med sjalen. Och färgen. Och allting.

Svårt att få färgen korrekt på bild. Men du ser ju själv. Typiskt skitsnygg.

… och så en till…

Ja, inte är det någon hemlighet precis. Att jag helt snöat in på virkade sjalar.

Men få saker får mig så harmonisk som att virka dessa.

Det blev en till. En rosa.

Som vanligt är den virkad i mönster från Garnstudio, med hjälp av virknål 3,5 och i Tilda från Svarta Fåret.

De här färgerna har jag virkat sjalar i tidigare…

 

Favorit i repris

Kommer du ihåg mina julkalendrar från 2017? Det gör du säkert. Ditt minne är ju oklanderligt. Precis som mitt. Bara det att jag glömmer så lätt.

Men det var ju så att jag var tvungen att göra nya. För 2018. Såklart. För det var ju så roligt. Sällan har en så liten insats bjudit på så mycket tillbakakaka. Någon åt upp både sin egen och sin frus kalender redan före 1 december förra året, och fick bjudas på refill. Någon skickade sms varje dag när kalendern öppnades. Någon menade att detta var det bästa som hänt sen Sunes pappa kokade knäck.

Så. Det blev en ny omgång.

Och de har börjat delas ut.

Såhär har en det. Där står den och väntar. Och myser.

Fäjjan

Ja. I veckan fick jag så många besök här i bloggen att jag nästan fick sjukskriva mig på grund av förvåning.

Plötsligt fick ett inlägg från juni 2012 över 500 besök. Det är i och för sig mitt mest besökta inlägg i världshistorien, men 500 personer på en dag är jag inte van vid.

Om man säger så.

Jag har forskat lite angående besökarna och det verkar som de kommer via en länk från Facebook. Och där är jag inte med, så jag kan inte forska vidare.

Men hej i alla fall. Välkommen. Hej du som kom hit via Fäjjan. Och hej alla du som kommer hit på andra sätt. Engångsbesökare eller troget fan.

(Jo, det heter fan. Det gör det! Mina besökare är fans, det vet jag väl bäst själv?)

Det populära inlägget handlar om att virka armband med pärlor. Och här hittar man det.

Trevlig fredag nykomling eller troget fan.

I egen skola

Jag tänkte att jag skulle börja smaka på min egen medicin. Gå i min egen skola. Lära mig av mina egna misstag. Gräva en grop åt mig själv.

Eller bli det som kallas ”smart”.

Eller få arslet ur vagnen.

Ungefär så.

Jag köpte till exempel för cirka 100 år sen, ett lite för dyrt tyg som jag skulle sy en gardin av.

Men sen bestämde vi oss för att inte ha några gardiner. Så då blev tyget över. Och jag kom på att kuddfodral, det är ju enkelt att sy. Det tar ju inte så lång tid. Det gör jag på ett kick.

Och ja. Det gjorde jag.

Jag hade rätt.

Två kuddfodral.

Att sy: tidsåtgång cirka 45 minuter inklusive ta fram symaskin, städa bort symaskin. Samt plocka upp tappade trådar från golvet.

Mental förberedelse: cirka ett och ett halvt år. Nästan två.

Så nu vet jag det. Det som tar nästan två år att förbereda mentalt, kan ta 45 minuter att åtgärda.

Jag har nu även tagit bort två batteriljus från bordet på balkongen. Handling: 5 minuter inklusive borttagning av batteri och sopsortering i förrådet. Mental förberedelse: cirka tre månader.

Nu är jag på g.

(Tyget heter Florette Classic och är designat av Louise Videlyck).

Att pärla

Ja. Det var inte igår jag pärlade precis. Men blev så sugen när jag hängde en stund på Pinterest.

Hittade den här tårtan. Och inte passar det så bra i mitt liv just nu med en tårta med ett enda ljus på. Tänkte jag. Men nu kom jag på att jag är sju gånger smartare än jag själv har fattat.

”Idag om ett år.”

Mitt projekt.

Det är ju det tårtan symboliserar.

Och var så snäll nu och ös inte beröm över mig och ”mönstret”. För det har jag snott rakt av. Från Internet. Och jag har tyvärr ingen länk att bjuda på för det var liksom bara en bild.

Måste göra mer sånt här. Sjukt kul ju.

Sy en liten väska

Jag fick frågan om jag kunde ta och sy ett litet fodral att ha så kallade sanitetsprodukter i. Helst av gamla resttyger.

Och ja, det verkar som att jag kunde det. På ungefär en halvtimme. Det är rätt coolt ändå. Från tygbitar till fodral på mindre än en halvtimme.

Jag hade inget mönster, jag höftade.

Nä, jag ljög. Det var ingen som frågade. Det är ju ingen som frågar om sånt nu för tiden. Jag behövde det själv. För mitt förra gick sönder. Men jag har sytt det själv. Det har jag.

Jag ljuger inte om vad som helst.