Höstvåren är här nu

Ute regnsnöar det och jag fick just stänga ett fönster för att det blev för kallt. Palettbladen växer så det knakar och jag längtar efter påsk och ledighet.

Är det bara jag, eller är det fler som tycker att livet och världen inte kommit igång igen efter pandemin? Har jag frågat det förut? Har jag fastnat i mig själv och i mina egna funderingar?

Fint palettblad ”Henna” i kruka från Eklaholm.

Jag längtar väldigt mycket efter att vara kreativ och att få sätta tänderna i olika projekt. Men jag kommer ingen vart. Jag sitter bara och planerar. Jag längtar t ex efter en planka till hallen. En lång planka som jag ska måla svart, ställa på golvet och liksom luta mot en vägg. Och på plankan ska jag sätta upp knoppar. Där ska små handväskor, nån nyckel och en sjal hänga. Och nått annat som behöver hängas upp lite nonchalant. Till detta behöver jag en planka och svart färg. Men det är tydligen för mycket begärt att jag ska sätta mig i bilen och köra några hundra meter till en affär som säljer sånt. Knoppar har jag redan och de är så snygga att jag inte ens kan visa dem här för det skulle skapa en olidlig avundsjuka.

Jag har ju även köpt mig ett väggur som jag tänkte spraymåla i en knallgrön blank färg. Och jag vill även se om jag kommer ihåg hur man gör när man virkar. Det var ju ett tag sen. Så att säga.

Så du märker ju att om det är någon som behöver hjälp med att komma igång så är det jag.

Den som sa det, hon var det.

Det var någon som önskade sig en tallrik med ”Nej med ojsan på”.
Och jag är ju inte sämre än att jag kan ta fram en penna och måla lite.

Jag kommer att vara ledig lite extra kring påsk och även lite till om några veckor. Jag behöver komma på något viktigt att göra med min ledighet. Jag tänker mig att det ska vara fint väder och jag tänker att jag kan gå ut och gå mycket och sluka talböcker och härliga podar. Jag tänker även att jag skulle vilja äta lunch på stan med någon.

Jag kom att tänka på mina påskstrutar som jag gjorde en påsk för länge sen… (Inspiration från instaprofilen @jennyshusochhem).

Vet du att jag just fick dåndimpen. När en kompis sa att det är sista dagen att byta till sommardäck på långfredagen. (om man har dubbat och så vidare…). Det är alltså lite mer än en vecka kvar bara. Tur att man är bra på att jobba med kniven mot strupen och har tumme med däckbytarna. Så att säga. Nu ska de bytas i alla fall. I början på nästa vecka.

Sa hon medan snön vräkte ner utanför fönstret.

Jag har gjort en till tallrik ja. Det var ju det också. Till några som gissade väldigt bra hur det skulle gå i några fotbollsmatcher. Det där med 13-tröja är ute förstår du. Nu är det 13-tallrik som gäller.

Man kan tro att det är taggtråd runt 13 i mitten. Men det är det inte. Det är en liten slinga förstå du.

På tal om nått helt annat. Är det okej om jag gör lite gratisreklam här? För ett linnevatten som jag fick i present och sen blev helt besatt av. Kan tänkas att jag har två stora flaskor och en liten nu. Och att min man har fått en av mig också.

WASHOLOGI by Victoria. Alla sorterna jag har hemma doftar helt ljuvligt och linnevattnet hjälper även mot statisk elektricitet. Jag har ju haft en annan sort förut och den var väldigt bra, men lite väl dyr och odryg. Så heja den från WASHOLOGI. Den kan man även använda för att sprida lite god doft i badrummet när man vill att det ska dofta lite lyxigt.

I övrigt så har jag nog inget mer att komma med. Förutom att jag hoppas att Adam vinner Sveriges Mästerkock ikväll.

Så var det med det.

Jämn och fin tårtbotten

Men nu du. Nu ska jag lära dig en sak. En sak som du säkert vet men som jag inte hade en endaste aning om.

(Låtsas som att du inget visste är du snäll. Det skulle höja mitt självförtroende!).

Nu ska jag lära dig hur man gör en perfekt kaka, som inte sjunker i mitten.

Jag är ingen expert på att baka. Men jag tycker att det är rätt kul ibland. Mest för själva pysslandets skull. Jag älskar t ex att spritsa.

Men ofta när jag bakar mjuka kakor så blir de platta i mitten. Och jag har liksom inte förstått varför. Jag har vispat ägg och socker poröst och jag har blandat ner mjölet försiktigt och allt så som man ska göra.

Men jag har gjort ett fel.

Det har jag nu lärt mig.

Jag fick för mig att göra en minitårta. Och det har jag gjort en förut. Även den gången blev den aningens platt i mitten, men den här gången slog jag ta mig faan alla rekord.

Kolla här.

Den såg toppen (!) ut när jag tog ut den ur ugnen, men efter en liten stund var den så platt i botten att jag nästan såg rakt igenom den.

Då gjorde jag som jag brukar. Bröt ihop och började googla.

Efter ett tag hade jag äntligen lärt mig.

Och gjorde ett nytt försök.

Som blev perfekt.

Kolla skillnaden.

Och vad är då hemligheten undrar du ju nu förstås. Ja, även du som redan vet svaret, för du har ju lovat att spela ovetandes. Det kom vi ju överens om.

Jo! Hemligheten är att inte vispa ägg och socker för länge. Högst 1-2 minuter.

Vid försök två vispade jag bara i en minut. (Jag ställde äggklockan till och med!) Det blev inte riktigt så fluffigt som jag brukar få det (jag vispar ju en evighet i vanliga fall) men jäklar vilket bra resultat.

Så platt och fin och jämn.

Jag vs kakan.

1-0

Vad det blev för tårta? Det får du se i morgon.

Sminkväska för den som inte orkar sy

För länge sen såg jag en sminkväska som fick mig att tappa hakan. En rund sak med dragsko och lock och så smart, så smart. Den går nämligen att fälla ut så att den blir platt. Väldigt smart när man reser. Att kunna ”fälla ut” sin sminkväska och se exakt var man har allt. Och vad man har.

En sån har jag velat sy i vad som nu säkert har blivit uppåt en hundra år.

Jag har tänkt på det nästan varje dag i en evighet.

Men inte har jag fått tummen ur inte.

Men igår fick jag se att Lidl sålde såna för 29,90. Så billigt att det inte ens räknas. Man kan säga gratis. Nästan noll kronor och så gott som noll arbetsinsats.

Jag tog min make under armen och åkte till Lidl. Det tog 5 minuter. Sen köpte jag en. Det tog 5 minuter. Sen åkte jag hem. Det tog förmodligen 5 minuter det också.

15 minuter och 30 kr kostade detta kalaset mig.

(Bilderna är Lidls)

Men kostar det inte så mycket så kanske det inte smakar så mycket heller.

För jag ville ju faktiskt sy en själv. Jag ville ju välja tyg. Jag ville ju känna mig lite märkvärdig. Lite kreativ och kul.

Min köpta sminkväska är det verkligen inget fel på, men i jämförelse med hur den jag tänkte sy såg ut i mitt huvud så är den skittråkig.

Jag måste sy en egen. Ska bara använda den här tråkiga en stund först och se om den jag ska sy behöver vara större eller mindre eller nått.

Vill du sy en egen så finns det en film här på hur man gör. Vill du söka efter såna väskor i allmänhet kan jag tipsa om att söka efter drawstring makeup bag.

Eller gör som jag. Få aldrig tummen ur utan sätt dig och vänta ett par år så kanske den kommer till dig automatiskt. Inte så som du drömde om att den skulle se ut, men du får en till slut i alla fall.

(Finns på Lidl vecka 31 tydligen)

Som ett rosa moln

Jag såg det på Instagram. Hos @eandernell. 

Bubbel med sockervadd på. 

Så otroligt fint. Man vill ju skrika rakt ut och låtsas att man kommit på det själv. 

Jag tänker lite att nästa gång kommer jag att strö lite silverströssel på också. 
Bara för att jag kan. 

Magisk julodling

För ett tag sen fick jag se en kul grej på Insta. Det var kontot @tipsochtrix_ (Finns även på nätet) som tipsade om en magisk sak man kan ge bort i present.

Man behöver magisk jord, ett magiskt frö och ett glas.

Mottagaren häller jorden i ett glas, planterar fröet och väntar. En dag eller en vecka. Kan vara lite olika. Och plötsligt växer det upp en chokladtomte. Som från ingenstans.

Eller vad skriver jag nu? Från fröet menar jag!

Den magiska jorden bestod i mitt fall av socker, strössel och paljetter. Fröet är en smarties som jag stoppade i en förpackning som jag fått plasthandskar i när jag köpt hårfärg. Tomtarna gav jag i hemlighet till föräldrarna. Barnen fick inte veta vad som kommer att växa upp. ”Det kommer att växa upp något magiskt” sa vi bara.

Barnen fick sen lova att skicka bilder på magiken till oss.

Instruktioner hängde vi på påsarna. Så att de skulle veta hur de skulle göra. Och vi la även till ”Vattna inte”. Ty jag tror inte att det växer upp tomtar ur sockersoppa.

Tack Tips & Trix för den roliga idén.

Lite yta

Jag har nästan aldrig fått någon elak kommentar via nätet. Ingen har skrivit nått elakt i min blogg eller i ett mail eller nått sånt. Jag har däremot fått en del klagomål. Där läsare hört av sig och tyckt och tänkt. Jag har t ex fått höra att jag har blivit tråkig. Att jag var roligare förr. Och det stämmer. Det känner jag själv. Dock vet jag inte om den som skrev det verkligen behöver höra av sig och säga det. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med informationen.

En annan gång, för väldigt länge sen, var det en som sa att min hemsida (Jo, då var det en dagbok på en hemsida. Då visste man inte vad blogg var.) var ytlig och mest full av smink.

Jag vet inte när jag skrev om smink senast. Så jag känner att det är dags. Jag måste ju leva upp till ryktet.

Här kommer nått ytligt.

Jag vill helt enkelt tipsa om ett nagellack. Som är väldigt bra. Ganska dyrt men väl värda sina kronor.

Det började med att jag fick tre i present. Och sen köpte jag till ett till. När någon nätshop hade 25% på allt smink. Då slog jag till.

Dagens ytliga tips är nagellacken från Smith and Cult.

Smith & Cult har en 8 Free-formula, vilket innebär att de är tillverkade utan dietylftalat, toluen, formaldehyd, formaldehyd-harts, kamfer, xylen, etyl tosylamide eller trifenyl fosfat.

Jag har aldrig varit med om ett lack som sitter så länge. Och jag har aldrig varit med om så snygga flaskor tidigare. Man vill ha dem framme. Man vill visa upp dem. Hänga dem runt halsen.

Gråbrunt – Doe my dear
Guldglitter – Shattered souls
Baslack – Base of everything
Mörkrött – Lovers creep

Nej det här får jag inte betalt för. Men det trodde du nog inte heller.

En hyllning

Alla som har träffat mig längre än tio minuter vet att Carola är min stora idol. Helt klart dyrkade jag henne mer när jag var yngre, men hon är och förblir en stor idol.

Det är härligt att ha en idol som man alltid gillar. Har du det också?

Men även om hon är min stora favorit så hade jag lyckats missa att hon kommit ut med en julbok. Det såg jag plötsligt en morgon när jag kollade på något morgonprogram på TV. Jag kastade mig ut på nätet och köpte den direkt.

Det är en väldigt fin bok med mycket att läsa och frestas av. Det är godis och pyssel och mat om vart annat. Superfin julbok. Jag bestämde mig för att den i år får ersätta alla de jultidningar (Amelia Jul och såna…) som jag brukar köpa. Och som ändå ofta gör mig lite besviken.

En superfin bok. Massor av härliga grejer att inspireras av! Oavsett om man är ett obotligt Carola-fan eller inte.

 

Segmåndag

Måndagar är en transportsträcka i vårt hem. I mitt liv. Vi gör liksom ingenting. Vi jobbar. Gör det vi måste. Inget mer. Sen åker vi hem. Och låtsas att vi är sjuka.

Men idag drog vi till tippen. Och till en möbelaffär för att kolla efter lampor. Och sen åkte vi och köpte lättsaltade chips, tvål och nagellacksremover. Och så hem och stekte korv som vi åt framför ett avsnitt av Orange is the new black.

Det står lådor med grejer intill mig nu när jag sitter här. Det är pennor, papper, kuvert, hålslag och sånt i lådorna. Ni vet kontorsgrejer. Såna där saker man behöver i ett hem där man ibland gör pappriga saker. Som skriver brev och sånt. Jag hade tänkt att jag skulle ha gjort ordning det ikväll. Men jag struntade i det. Och nu känner jag mig lite dålig.

Inte för att jag är dålig. Men för att det blir dåligt när jag skjuter upp saker. Men det kommer en ny dag i morgon. Och då ska jag direkt hem. Inte åka omkring och göra saker och komma hem svimfärdig av hunger klockan 19.30. Det är superdåligt.

Superbra var det igår när jag kom på en bra idé. Jag vill inte ha gardiner i vårt vardagsrum. Jag vill kunna njuta av våra stora fönster och av utsikten. Men de som byggde och gjorde iordning här satte upp hållare för gardinstänger på väggarna innan vi flyttade in. Dumt. Så när jag tog bort dem blev det fula hål.

Men de som tänkte lite dåligt tänkte också lite bra. Så de lämnade rullar av tapeter till oss när de tapetserat klart. Så jag tog en bit tapet och stansade små pluttar med ett hålslag…

… topsade på lite lim på baksidan av pluttarna och satte dem för skruvhålen. Och nu får man typ ha lupp för att se hålen. Bland det smartaste jag kommit på. Det hade varit bra om pluttarna blivit typ en millimeter större, men nu blev de inte det. Så nu blev det såhär. Och det blev toppen.

Ett hett tips om ni behöver dölja hål i tapeter. Prova om det funkar. (Om det runt hålet är lite ojämnt kan man försöka trycka till det lite innan man sätter dit plutten.)

Om jag skickar in det här tipset till Allers kanske jag kan få 25 kronor.

Som att detta fantastiska inte skulle räcka så kan jag berätta att min svindyra, okända blomma har fått en knopp. Det händer inte ofta under mina vingar kan jag säga.

Nu ska jag gå och smörja in fötterna. Jag har för första gången i mitt liv fått sprickor i mina hälar. Inga djupa och inget allvarligt. Men det gör ont ibland. Så jag köpte mig en flaska Footmender. Och nu går jag under behandling. Minsann. Jag kan säga att det hjälpte direkt. Det känns och syns stor skillnad. Och framför allt gör det inte ont.

Ikväll är det tredje kvällen jag smörjer in. Det står att man ska smörja varje dag i en vecka. Eller nått sånt. Det är lite jobbigt att sova med strumpor, på grund av varmt, men det får man leva med.

Efter två dagar märker jag enorm skillnad. Verkligen otroligt. Så ja, den här produkten funkar.

Om jag får betalt för att säga detta? Inte så troligt va?

Trevlig måndagkväll.

En perfekt dag

Vi hade planer för den här dagen. En utflykt inplanerad. Bara vi. Men när vi vaknade i morse frågade vi varandra, näst intill i kör, om den andra tycker att vi ska åka eller om vi ska stanna hemma istället. Vi svarade i samma kör att hemma är där vi vill vara idag. Så praktiskt när man tycker lika om en sån sak och båda blir nöjda.

Medan den vegetariska lasagnen med en udda kryddsymfoni (vad sägs om kanel?) lagar till sig i ugnen, funderar jag på saker som är lite ytliga. Men som känns lagom svåra att fundera över idag.

Jag har länge drömt om att sticka eller virka en poncho. Men det blir aldrig av. Och jag hittar inget mönster på en perfekt poncho. Vilket inte är konstigt eftersom jag inte vet hur en perfekt poncho ser ut. Men så hittar jag en hos Lindex. Den ser fin ut på bilden men finns inte i min stad. Och inte i jobbstaden heller. Och att nätshopa något för 399:- som jag inte vet om jag gillar… Hm… (Jag vet att man får skicka tillbaka. Men jag vet också att jag är lat. Så köper jag den och inte gillar den finns det risk för att den bara blir hängande som en dekoration i hallen.)
Vad tycker ni? Har ni sett den?

En period i mitt liv var IKEA mitt andra hem. Jag ville dit jämt. Titt som tätt var jag där och härjade. Nu är jag där en gång i kvartalet. Om ens det. Det handlar om att jag väldigt starkt känner att mitt hem är fullt. Att jag inte behöver fler saker. Att det får vara stop. Men ibland läser jag om grejer som känns som något väldigt viktigt. Som jag kanske inte kan leva utan. Som nu t ex, när jag läser att de säljer bordsunderreden. Som är till för att man själv ska lägga dit en skiva. Som man gjort själv.

Strålande.

Hittar jag en storlek som passar för vårt TV-rum finns det stor risk för att jag måste åka dit snart. Och värmeljus och servetter behöver man ju också. Alltid. Ungefär.

Jag missbrukar ju Pinterest rätt kraftigt. I tid och otid. Och där hittade jag häromdagen as-söta fågelburar. Som man kan göra själv. Och jag råkar ju ha ståltråd. Så vem vet, snart har jag nog en sån. Eller tre.

Och tre är ju även filmerna om Änglagård. Och herre jösses vad mycket jag tycker om dem. Jag har alla filmerna och jag lånade ut dem till en kollega en gång. När jag fick tillbaka dem sa han att han och hans fru pratade om att göra ett släktträd över alla karaktärerna. Jag gick igång på alla cylindrar.
Nu har vi sett alla tre filmerna under en väldigt kort period och jag antecknade lite medan jag såg dem. Det är inget organiserat och perfekt träd, men jag gillar det.

Alla karaktärer har inte ett namn. Och alla som nämns vid namn finns inte med i filmerna. Som t ex ”Lena med bena i jordgubbslandet”. Men hon förtjänar en plats i trädet.

Men vill man veta vem som är Fannys pappa så kan man inte utläsa det av trädet. Då får man faktiskt se filmerna själv.

Så det så.

Nu är lasagnen klar.